Risken för hjärt-kärlsjukdom kan bedömas säkrare om den vanliga blodtrycksmätningen kompletteras med undersökning av kärlstelhet med hjälp av en arteriograf.
När blodtrycket stiger med åldern beror det oftast på att motståndet i mindre kärl ökar på grund av åderförfettning och sämre förmåga hos blodkärlens innersta cellskikt, endotelet, att få kärlen att utvidgas. Senare i livet blir dessutom de större artärerna allt stelare. Kärlens stelhet ökar naturligt med åldern, men om de stelnar i förtid blir ”kärlåldern” högre än den biologiska åldern.
Stela blodkärl skadar hjärtat
Om blodkärlen är trånga och stela tvingas hjärtat arbeta hårt och blodtrycket blir högt. Hjärtat ansträngs och fungerar sämre på sikt. Om blodtrycket konstant är för högt skadas blodkärlens innerskikt, och det kan orsaka åderförfettning. Kärlen blir ännu trängre och stelare samtidigt som blodflödet bromsas. Hjärtat måste arbeta ännu hårdare och en ond cirkel skapas.
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag. Många av de som får hjärtinfarkt eller stroke hör inte till riskgrupperna. Artärerna kan vara stela utan att den drabbade vet om det och trots att blodtrycket fortfarande är normalt.
Kontrollera artärerna
Med arteriografi menar man vanligen en röntgenavbildning av artärer med hjälp av kontrastvätska, men vissa kliniker erbjuder en typ av arteriografi där inget ingrepp görs vid undersökningen. De använder en arteriograf, en apparat som liknar en vanlig blodtrycksmanschett kopplad till en dator.
En undersökning med arteriograf kan ge information om aortas och de större artärernas stelhet samt de mindre artärernas funktion. Främst brukar pulsvågshastighet (pulse wave velocity, PWV) och augmentationsindex (AIx) beräknas. Dessutom fås bland annat ett mått på det centrala blodtrycket som anses förutse risk för hjärt-kärlsjukdom mycket bättre än blodtrycket som traditionellt mäts i armen.
Pulsvågshastighet – PWV
När hjärtat pumpar ut blodet går en pulsvåg, eller tryckvåg, ut från hjärtat och fortplantas genom kroppens alla blodkärl. När vågen på sin väg möter en förgrening i kärlträdet bildas också en tillbakastudsande tryckvåg. Den utgående vågen (svarta pilar på bilden intill) fortsätter ut i exempelvis armen, och den studsande vågen (vita pilar på bilden intill) går också – lite senare – ut i armen. Där kan tryckvågorna mätas i en blodtrycksmanschett.
Hur lång tid det går mellan dessa vågtoppar hos personen som undersöks jämförs med avståndet mellan två specifika punkter på dennes kropp – halsgropen och blygdbenet (två X på bilden intill). Detta ger pulsvågshastigheten. Ju stelare kärl desto snabbare rör sig pulsvågen. Inflammatoriska förändringar som åderförfettning kan också ge ökad pulsvågshastighet.
Pulsvågsförstärkning
Där de båda tryckvågorna sammanfaller orsakar de ett gemensamt tryck mot blodkärlens innerväggar. Ovanpå höjden på den ursprungliga pulsvågen läggs alltså den tillbakastudsande pulsvågens höjd, vilket kallas pulsvågsförstärkning.
Den motgående, tillbakastudsande pulsvågens höjd blir större ju högre motstånd det är i framförallt de mindre kärlen. Om dessutom aorta är stel är pulsvågshastigheten, PWV, högre, och den motgående vågen möter den utgående vågen tidigare och därmed på en punkt där den är högre. Ju större det sammanlagda trycket är, desto mer påfrestande är det för hjärtat.
Augmentationsindex – AIx
Skillnaden i våghöjd mellan pulsvågsförstärkningen och den utgående, ursprungliga pulsvågen används för att beräkna augmentationsindex, AIx, som alltså är kopplat främst till de mindre artärernas tillstånd.
Ett argument för att mäta både PWV och AIx är att PWV inte anses öka så mycket med åldern förrän efter 50-årsåldern medan AIx förändras mer före denna ålder.
Artärstelhet och belastning på kärl och hjärta kan minskas med hjälp av ökad fysisk aktivitet och kostomläggning. En rökare måste förstås sluta röka. Medicin kan också behövas.
Mer grönsaker i kosten är bra för hjärt-kärlhälsan. Särskilt rödbetsjuice har potential att minska riskfaktorer genom att sänka blodtrycket och förbättra funktionen i det innersta cellskiktet, blodfettssammansättningen och insulinkänsligheten.
Källa: https://råkraften.se/arteriografen-avslojar-din-karlalder/
Läs om hur du kan sänka din kärlålder >
