Kolesterol och triglycerider kallas blodfetter. Det är till stor del sammansättningen av blodfetter som kan säga något om risk för ohälsa. Kosten påverkar förstås blodfetterna, och rödbetor har positiva effekter.
Blodfetterna har viktiga funktioner i kroppen men de måste vara i rätt mängd och i balans med varandra. Triglycerider är uppbyggda av fettsyror. Kolesterol brukar delas in i två typer beroende på vilka transportmolekyler de ingår i – LDL och HDL. Både kolesterol och fettsyror får vi i oss via maten, men de bildas också i kroppen.
Vid överskott på LDL fastnar det på insidan av blodkärlen och kan orsaka åderförfettning och hjärt-kärlsjukdomar. HDL har däremot en skyddande effekt eftersom det kan återtransportera överskott av kolesterol och triglycerider från exempelvis blodkärlen till levern.
Triglycerider i för höga halter är i sig en riskfaktor. Det är också höga LDL-värden och låga HDL-värden samt högt total-kolesterol (LDL + HDL).
Levnadsvanor och ärftliga faktorer har betydelse för hur lätt man får obalans mellan blodfetterna eller hur känslig man är för en obalans.
Kosten har betydelse
Mättat fett skadar kolesterolbalansen och ökar halten av det ”onda” LDL-kolesterolet i blodet medan omättat fett istället minskar mängden LDL. Fisk och vegetabiliska oljor innehåller omättat fett. Omättade fetter kan vara enkelomättade eller fleromättade.
Transfetter påverkar kolesterolet negativt ännu mer än mättat fett. När flytande oljor härdas och härdningsprocessen avbryts i förtid bildas transfetter, också kallat delvis härdade fetter. Transfetter finns bland annat i kex, pommes frites och godis.
En kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter, fet fisk, nötter och mjuka vegetabiliska fetter kan hjälpa till att balansera blodfettsvärdena till hälsosamma nivåer.
Rödbetsjuice sänkte blodfetterna
Ett internationellt forskningslag delade in en grupp försöksdeltagare med högt blodtryck i två grupper. De fick antingen äta kokta rödbetor eller dricka rödbetsjuice i två veckor. De var därefter utan rödbetor och rödbetsjuice i två veckor för att sedan byta till den andra gruppens kost. Både blodtryck och andra markörer för kärlhälsa samt blodfetter kontrollerades. Blodtryck och markörer för kärlhälsa uppvisade positiv effekt från både juice och kokta rödbetor men den var större med juicen. Blodfetterna minskade däremot bara med juicen.
En skillnad mellan kokta rödbetor och rödbetsjuice är att det nyttiga nitratet till viss del hamnar i kokvattnet som hälls bort.
Några år tidigare gjordes ett försök med råttor som fått störda blodfetter efter att ha ätit fet kost. Råttorna fick rödbetschips vilket sänkte total-kolesterolet och halten triglycerider.
Källor:
https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hoga-blodfetter/
https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/Hogt-kolesterol/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27278926
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21995671
