Rödbetan kom till Sverige på 1600-talet. Den är rik på nyttigheter som fibrer, antioxidanter, folat, nitrat och kalium.
Rödbetan tillhör växtsläktet Beta och är egentligen samma art som sockerbetan. Den har sitt ursprung i Främre Orienten. Romarna åt bladen som sallad men här i norr uppskattas den för de tjocka ansvällningarna på stammen som kan förvaras efter sommaren.
Den nämns tidigast i Europa på 200-talet, på 1400-talet hamnar den i danska läkemedelsböcker. I Sverige fick vi vänta ett par hundra år till innan den nådde till oss. Då var det hovet som fick njuta av den. Redan då serverades den inlagd i ättika med smak av bland annat pepparrot.
Rödbetan är en tvåårig ört som i Sverige växer från september till sent in på hösten. Rödbetor är lite känsliga för värme, kylskador och uttorkning. De bör alltså förvaras svalt. Den bästa temperaturen är 3-4 grader.
Det finns olika rödbetssorter, den vanligaste rödlila rödbetan som vi ofta ser konserverad, polkagrisrödbetan med samma utsida som den rödlila men med röd- och vitrandiga polkagrisränder inuti och gulbetan som är rödorange på utsidan och gul inuti. Polkagrisrödbetan har en mildare smak än de andra två.
Rödbetans söta jordiga smak älskas av vissa men ratas av andra. Det är inte jord som ger smaken utan ett ämne som heter geosmin som produceras av mikrober i jorden. Geosmin finns även i exempelvis spenat och svamp.
Rödbetan innehåller kostfibrer, betacyaniner, folat, nitrat och kalium
Kostfibrer behöver vi av flera anledningar. Fibrer tar sig igenom kroppen oföränderliga och får därför fart på tarmarna, vilket är speciellt bra vid förstoppning. Dessutom ser fibermängden till att höja blodsockret långsammare vilket skapar en mer balanserad energinivå med mindre sötsug och längre mättnadskänsla.
Rödbetan får sin färg av betacyaniner. Det är kraftfulla antioxidanter som stärker ditt immunförsvar och motverkar sjukdomar.
Folat är ett B-vitamin som är nödvändigt för cellernas ämnesomsättning och för bildningen av nya röda blodkroppar. Brist på folat, eller folsyra som det heter i form av kosttillskott, ger blodbrist (anemi). Det är särskilt viktigt för gravida att få i sig folat eller folsyra. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av 400 mikrogram till kvinnor som kan tänkas bli gravida och 500 mikrogram till gravida och ammande kvinnor. Till kvinnor som har passerat medelåldern och män rekommenderas 300 mikrogram.
Rödbetor innehåller mycket nitrat. Det omvandlas till kväveoxid i kroppen. Blodtrycket sänks och prestationsförmågan ökar vid fysisk ansträngning. Kväveoxiden skyddar också mot magsår.
Kalium behövs för vatten- och syra-/basbalansen, musklernas funktion, hjärtat, normal njurfunktion och nervfunktionen, det sänker också blodtrycket.
Källor:
Rödbeta är bra för hälsan, Anna Bengtsson, www.sund.nu
http://grow.cals.wisc.edu/agriculture/five-things-everyone-shoud-know-about-beets
http://www.halsosidorna.se/Kalium.htm
http://topphalsa.se/rodbetsjuice-hur-nyttigt-ar-det-egentligen-dietisten-svarar/
