Rödbeta innehåller många nyttiga ämnen, som betalain, betain och nitrat. Dessa ämnen kan på olika sätt motverka kronisk njursjukdom och dess komplikationer.
Vid kronisk njursjukdom (CKD) kan man se systeminflammation, oxidativ stress och störd tarmflora vilket resulterar i ämnesomsättningsrubbningar och förhöjd risk för död i hjärt-kärlsjukdom. Forskning visar att kosten är en viktig väg att förebygga och behandla CKD och dess komplikationer. Rödbetan är särskilt intressant eftersom den innehåller ett flertal bioaktiva ämnen, som betalain, betain och nitrat. Rödbetans ämnen har i laboratoriestudier haft positiva effekter på CKD inklusive sänkning av blodtryck samt antiinflammatoriska och antioxidativa effekter. Rödbetskonsumtion är ett möjligt komplement till behandling av patienter med CKD.
Betalain och betain i rödbeta
Betalain är en grupp färgämnen i rödbeta. Den består av betacyaniner (bland annat betanin) och betaxantiner. Dessa färgämnen har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper och kan skydda mot njurskada, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och många ”välfärdssjukdomar”.
Betain är en aminosyra som har en reglerande effekt på kroppens vätske- och saltbalans, har antiinflammatoriska och antioxidativa effekter samt är positiv för tarmhälsan. Vid CKD sjunker betainnivåerna i blodet vilket är kopplat till njurskada, inflammation, oxidativ stress och obalans i tarmarna. Betain kan därför användas för att identifiera de olika stadierna i CKD. Vissa vetenskapliga studier om CKD med djurmodeller har visat att tillskott av rödbetans betain resulterat i minskad njurskada, förbättrad antioxidantstatus och dämpad inflammation.
Rödbetans nitrat bildar kväveoxid
Rödbetans nitrat omvandlas i kroppen till nitrit och sedan kväveoxid. Kväveoxid spelar en viktig roll vid en mängd olika fysiologiska processer i kroppen.
RRI (renal resistive index) är en icke-specifik markör vid kärlsjukdom som påverkar njurarna. Ökad RRI är kopplad till högre risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom hos patienter med högt blodtryck och med försämrad njurfunktion över tid definierat som CKD.
En forskargrupp ville undersöka om tillskott med kostbaserat nitrat i form av rödbetsjuice kunde sänka blodtrycket och RRI som markörer för risk för hjärt-kärldödlighet hos CKD-patienter.
I studien deltog 17 patienter med CKD orsakad av högt blodtryck eller diabetisk njursjukdom. I det första av de två delförsöken fick hälften av gruppen dricka koncentrerad rödbetsjuice (med 300 mg nitrat) och den andra hälften av gruppen fick placebo (vatten). Respektive patient fick vid det andra delförsöket byta till den andra drycken. Vid båda delförsöken uppmättes hemodynamiska parametrar (den fysiologiska funktionen av blodcirkulationen och därmed av hjärtfunktionen och kärlmotstånd), nitratkoncentration i blodplasma och RRI före samt 4 timmar efter intag.
Blodtryck och njurfunktion
Efter att patienterna druckit rödbetsjuice sänktes blodtrycket, båda det systoliska och det diastoliska värdet. Dessutom sjönk medelartärtrycket. Rödbetsjuicen ledde till sänkta RRI-värden. Dessa positiva effekter antas bero på att rödbetsjuicens nitrat omvandlades till den blodkärlsavslappnande kväveoxiden.
Kaliumhalten i blodserum förändrades inte. Nu var det visserligen en engångsdos av rödbetsjuice men det är intressant eftersom rödbeta även innehåller mycket kalium. Detta ämne är bra för hjärta och blodkärl, men man tror att just personer med kraftigt nedsatt njurfunktion generellt ska vara försiktiga med kaliumintag, varför de ofta får kaliumsänkande läkemedel.
Forskarna menar att det finns anledning att studera vidare om kostbaserat nitrat kan vara ett komplement i behandlingen för att bromsa njurskada och hjärt-kärlsjukdom vid CKD.
Ökad träningskapacitet
Forskningsstudier har visat både ökad prestationsförmåga och skyddande effekter på hjärta och blodkärl av rödbetsjuicens nitrat. CKD-patienter har minskad träningsförmåga vilket påverkar livskvaliteten. Intag av rödbetsjuice kan öka patienternas träningskapacitet.
Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34613396
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25662031
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35792998
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28137609
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33080411
