Rödbetor är rika på nitrat som bildar kväveoxid i kroppen, vilket bland annat är bra för blodkärlen och ger mer ork. Dessutom samspelar kväveoxiden med tarmfloran och musklerna.
Gröna bladgrönsaker och rödbetor innehåller nitrat som munbakterier reducerar till nitrit. Nitritet omvandlas i sin tur till kväveoxid i magen och blodet. Kväveoxid deltar i många viktiga processer i kroppen. Blodkärlsfunktion, syretillförsel till vävnaderna och energitillverkning i cellerna påverkas positivt, något som gynnar både hjärt-kärlhälsa och prestationsförmåga. Nitrat kan även lagras i musklerna.
Kväveoxid och en frisk tarmflora hänger ihop
I den sura miljön i magen bildas kväveoxid som skyddar mage och tarm mot inflammation och infektion av skadliga bakterier. Slemhinnor och cellskikt hålls friska och välfungerande. Detta ger en bra miljö för en frisk bakteriesammansättning i tarmarna, vilket har stor betydelse för hälsan. Omvänt tros en välfungerande tarmflora bidra till den sura miljön vilket gynnar kväveoxidbildningen.
En störd bakteriesammansättning i magen kan återställas av kväveoxid bildad av nitratrik kost. Det är oklart om det beror på att skadliga bakterier elimineras av kväveoxiden eller om kväveoxiden gynnar de goda bakterierna så att de skadliga slås ut.
Goda tarmbakterier ökar prestationsförmågan
Motion har också positiv effekt på tarmbakteriernas sammansättning och både ökar antalet arter och mängden bakterier som producerar kortkedjiga fettsyror, precis som då man äter fiberrik diet. En sådan hälsosam tarmflora hjälper till att skydda från den stress på kroppen som hård träning kan orsaka samt bibehålla muskelmassa och funktion hos musklerna.
Kortkedjiga fettsyror skyddar tarmens innerskikt och är förmodligen inblandade i kroppens anpassning till träning så att prestationsförmågan förbättras. Forskare har sett en ökning av en viss bakterietyp hos maratonlöpare efter ett lopp. Detta kan bero på att laktatet som musklerna bildade kan transporteras till tarmarna och omvandlas till den kortkedjiga fettsyran propionat. Detta ämne kan användas av kroppen till att förbättra prestationsförmågan.
Man har sett att möss som fått antibiotika, vilket brukar störa tarmfloran, fick försämrad uthållighet på löpband, minskad produktion av kortkedjiga fettsyror och störd tarmflora. Intressant är att den bakterietyp som skadades är densamma som den i munhålan som har den största betydelsen för nitratomvandlingen där. Det är därför bakteriedödande munsköljmedel inte bör användas.
